Det är såhär jag säger det...

Happ, då var man på jobbet igen då.. fick sån där konstig känsla imorse när klockan ringde. Jag vill inte jobba, jag vill inte. Jag är så less på detta. Ni förstår inte. Tänk om man fick vakna upp med en positiv inställning. Yes, en ny dag, nya möjligheter och jag har världens bästa jobb. Den inställningen lär jag inte känna på länge men jag har inte slutat att hoppas, jag letar fortfarande...  

Det som gjort min morgon hittills är Hellström, Hååååkan ni vet! Han gör mig så glad och på lördag får jag se honom IRL. Vet inte vad som är bra med honom egentligen, men jag gillar hans charm. Och hans sett att leverera. Tack Håkan!

Var som sagt ut till familjen och hälsade på igår, blev massa mys och tv. Pratade även lite med mamma och jag är så glad att jag har henne. Hon lyssnar till 100% och får mig på bättre tankar. Likaså Sandra, hon är en av få som förstår mig. Tur att det finns sånna människor!

Ikväll funderar jag på om jag ska ut och hälsa på Mormor, var inte igår jag var där! Sånt som visar sig, annars blir jag antagligen hemma med kissemissen, någon som vill joina kanske? ajaaaa.. återkommer kanske senare. Hoppas ni får en trevlig tisdag! Kramis

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0